SIGGE`s blogg

Hur många av oss kan påverka någon annan människa i vardagen, mer än sej själv? Att ställa krav på en annan människa? Personligen kan jag inte. Mer än i min yrkesroll, möjligen. Jag kan inte begära "något" av en annan människa. Varken på lång eller kort sikt. Jag kan inte ställa krav på någon annan människa mer än på mig själv. Jag kan inte kräva att en annan ska utföra något åt mig inom en viss tid. Ej heller att en annan människa ska infinna sig i min närhet. Jag kan inte kräva det av någon. Har gjort en del försök, men dom utfaller i att jag får utföra uppdraget själv om jag vill få det gjort på den tiden som jag behövt få gjort det avverkat. Det blir bara ett önskemål. Med andra ord, så kan jag inte styra över någon annan människa. Men när kan man det? När hamnar man i ett läge - där man kan börja ställa krav på någon annan? Under perioder i mitt liv - så har jag hamnat "där" - men aldrig "utnyttjat" det. Ska då mina medmänniskor kunna ställa krav på mej? Jag vet folk i min närhet som ställt krav på mig - och jag har i stora delar accepterat, för att få "hela verksamheten" att fungera. Jag ställde inga krav tillbaka. Jag vet att det  alltid fanns något där - som gjorde att "man inte kunde uppfylla mina önskningar/krav". Jag pratar om "vardagen" - små alldagliga händelser. Någon "kör" med en. Det kunde vara tidsbestämmelser, planering, möten etc. Om vi skulle få något utfört, så var det alltid på andras villkor. Jag rättade mej efter det. Handlar det om bristande respekt mot mig? Handlar det om att andra vill visa makt? Att hela tiden behöva rätta sej efter någon/några? När kan man begära att: "Jag förväntar mig detta av dig". "Jag kräver detta av dig". Om jag inte kan kräva något av andra människor - kan andra människor kräva något av mig? Är det då farligt att inte kräva något av en annan människa? Ja, naturligtvis. Om jag hamnar i en allvarlig situation - och inte känner att jag kan begära hjälp i tid, så. DÅ är man verkligen utsatt!