SIGGE`s blogg

Idag är det 29 februari och skottdagen. Enligt sägner så är det enda dagen som kvinnor får fria till en man. Nån därute som stött på nån giftassugen dam idag? Här har det varit tyst i alla kommunikationsmedel, sms, telefon, mail, chatt och in real life. Inte en signal från nån. Men vad hade man väntat sig?

Det är faktiskt en helt underbar sida som jag med jämna mellanrum brukar besöka. Ett samarbete mellan blocket.se och aftonbladet.se. Riktigt kul att gå in och läsa folks snuttiga kärlekshälsningar till varandra. Roligt, faktiskt!! Jätteroligt!! Och sedan alla gratulationer på bröllopsdagar och fina familjefoton. Jag blir så glad över att se alltihop. Glad blir jag!!! Hur lyckliga människor kan vara, ändå. Jätteskojigt!! Samtidigt så blir det ju en liten påminnelse till "oss andra" där ute, som aldrig blir accade. Härligt!!
Inlägg som: "HÄR VARE TILLÖKNING HOS FAMILJEN PÖKBERG!....IGEN!" eller "SKICKAR EN LITEN HÄLSNING TILL MIN GOE GREGER! PUSS PÅ DEJ! BARA VI TVÅ!!! FOREVER!!" eller "TÄNK ATT DET BLEV VI TVÅ!!! LÄNGTAR IHJÄL MIG TILLS DU KOMMER HEM IGEN!!! PUSSPUSS, SAKNAR DIG!!!" - är ju alltid rolig läsning.
Egentligen, varför ska "vi andra" gräma oss och fundera på vår situation för? Nu har vi ju möjligheten att få njuta av andras lycka! Bara att suga i sej. Och det ska vi vara tacksamma för....så...STORT GRATTIS till er där ute nånstans, som lägger upp något på denna sajt!

Störande moment i ett telefonsamtal. Vad kan det vara? Ibland hamnar man i s.k. ofrivilliga tre-partssamtal, där den man konverserar med, har en eller flera i sin närhet som kommenterar varannan mening som han/hon säjer. När man ställer en fråga - så svarar vederbörande (som tappat koncentrationen) med ett tomt:
 - Öhh...jaa? Och i nästa sekund: - VÄNTA LITE...(va e de?...mummel mummel bla bla bla bla) - Jo man säjer här att vi kanske kan ta det en annan dag, därför att......VÄNTA (bakgrundsmummel bla bla bla)
- Okej...jo det går bra. Onsdag då kanske? Hallå? Hallååååå!
- Nu e ja tillbaka! Onsdag går bra, för......VÄNTA LITE....(va e de nu? bakgrundsmummel mummel mummel...bla...bla...nej men han säjer ju att...bla bla mummel mummel)
- Hallå? Vad händer? Pratar du med mig?
- Jo, fredag e bättre säjer man här, därför att... VÄNTA LITE...(vad då?...mummel mummel...bla bla)

Personligen har jag väldigt svårt för dessa ofrivilliga 3-partssamtal. Det visar brist på respekt gentemot den man pratar med. Att hela tiden avbryta samtalet genom att diskutera med andra vid sidan av - är förmodligen en vilja att visa sig lite oumbärlig, antar jag. Klart slut! (klick)

Hallå alla glada människor där ute! Eller inne. Håll hårt om varandra och släpp inte taget! Kryp så tätt inpå varandra som ni kan! Det blir vi alla glada och trygga av. Håll hårt om ert egna och bevaka det! Släpp inte in otillbehöriga in i ert lilla liv. Manifestera mera! Tryck ihop er i era små hålor. Håll avstånd och var - människa!

Klockan är 15.00 och jag sitter på bussen, på väg hem från mitt arbete. Tar upp min mobil och bläddrar lite bland mina adresser. Får upp ett namn. Undrar va han kan tänkas göra nu för tiden? Hm. Jag skickar ett sms - så jag får tiden att gå lite:
- HEJ! VAD GÖR DU FÖR KUL DÅ? SJÄLV ÄR JAG PÅ VÄG HEM FRÅN JOBBET, OCH ÄR LITE TRÖTT. Hälsningar XXX
Efter 3 minuter piper det till i min mobil och jag ser att jag fått ett svar. Jag blir chockad och alldeles kall. Hur lyckades han svara så fort? Jag läser:
- HEJ! JAG ÄR PÅ VÄG UT I ETT ÄRENDE - SEDAN SKA JAG PROMENERA EN BIT OCH ÅKA HEM.
Fortfarande lite chockad av svaret, så lägger jag ner mobilen i fickan. Tur att han inte frågade vad jag gör i skrivande stund - det skrev jag ju. Klockan 17.00 så piper det i mobilen igen:
- VAD JOBBAR DU MED NU DÅ?
Oj! Nu blev det svårt! Jag stirrar på displayen och vet inte vad jag ska göra. Ska jag svara? Varför skulle jag det? Eftersom han frågar så får jag väl svara då! Tummen slinter hela tiden och jag känner att jag får kramp i resten av min fingrar. Gud vad händer? Jag försöker igen - men även denna gången så halkar jag på knapparna - och mobilen slinter ur mina händer och ner på golvet. Helvete! Jag lägger bort den istället. Orkar inte mer.
Klockan 22.30, så är det dax igen. Fan! Pip-pip. Ett sarkastiskt sms från honom:
- JAHA - JASSÅ VA KUL! HOPPAS DU FÅR JOBBA KVAR DÄR DÅ....Hej
Vad menar han med det? Äh, jag rycker tag i mobilen igen och försöker knappa in ett svar - så han blir tyst. Men återigen - handsvetten gör att fingrarna halkar över knapparna och jag får inte till något läsbart. Inte ens ett : OK!
Jag somnar. Dagen efter så kollar jag igenom mina sms och ser det sista meddelandet från honom. Hm. Ingen ide att "svara" på det - så jag skriver ett nytt istället:
- HEJ DU! VAD GÖR DU FÖR KUL?
Efter 2 min får jag ett svar - och jag undrar hur fasen han bär sig åt? Stänger han aldrig av sin mobil? Varför svarar han mig när jag ställer en fråga? Han svarar:
- HEJ! FICK DU INTE MINA SMS IGÅR DÅ?
Hur förklarar man det? Jag kom på ett bra svar:
- JAG SOMNADE IGÅR!!!