Finns det verkligen någon mening med att åka på semester på tu man hand? Nej säger en del, nja säger jag. En "outsider" får aldrig stå rådlös. 2005 var en het sommar, och hett ute, betyder hett inne i min lägenhet - efter några veckor i solen. Sånt är läget där jag bor. Hade börjat jobba vaknatt i början på året, och semestern föll väl inte in där andra hade sin. Trots allt, jag har en bil - och jag kom ut!! Det var Bohuslän ena dan, och Halland den andre. Jag njöt av stunderna och jag funderade ett tag på en längre rutt - men mot kvällningen, när det var dax att sova ensam i bilen, kände jag mej uttråkad på mej själv - och styrde kosan hemåt. Körde aldrig längre än 10-15 mil åt vardera håll, för att jag skulle orka med att köra hem när mörkret fallit på. Det var "ganska" skönt - men ensamt. När jag vandrade på bryggan i Grebbestad - funderade jag på hur ensamseglare bär sig åt. Längre stunder, med sig själv som enda resekamrat. Man kan ju inte precis fly från sin kropp, när man tröttnat på sitt sällskap. Men tack o lov, så kom "vi" överens. Man måste ALLTID tänka positivt - och en husvagnsdragkrok på Biltema kostar 1400 kr. Jag åt glass får dom pengarna.
